# Bankkrisen på 1990-talet: vad som hände och vad det kostade

*Sparande · 2026-11-07*

> Så började bankkrisen på 1990-talet, vem som betalade och hur staten räddade Nordbanken, Första Sparbanken och kronan 1992.

Bankkrisen på 1990-talet startade med fastighetslån och finansbolag, spred sig till bankerna och ledde till att staten tog över en av de stora bankerna. Här går vi igenom vad som hände, varför det hände och vad krisen kostade skattebetalarna.

## Bankkrisen på 1990-talet: vad som låg bakom

Bankkrisen har sina rötter i mitten av 1980-talet. Den 21 november 1985 släppte Riksbanken kreditmarknadsregleringarna, med riksbankschef Bengt Dennis och finansminister Kjell-Olof Feldt bakom beslutet. Från den dagen kunde banker och finansinstitut låna ut betydligt mer än tidigare, eftersom kreditgivningen inte längre begränsades på samma sätt. Under 1980-talet fick kreditvolymen växa med 8 till 10 procent per år.

Utlåningen ökade kraftigt, särskilt till fastigheter. Priserna steg snabbt, och nybyggda fastigheter finansierades ofta med lån nära 100 procent. Enligt Wikipedia köptes fastigheter där hyrorna minus driftskostnader inte täckte räntorna. Det fungerade så länge priserna steg.

## Så började krisen 1990

Krisen blev synlig 1990. Den 17 maj 1990 sa docenten i ekonomi Claes Hägg vid ett seminarium på Fastighetsvärlden att svenska fastigheter skulle falla 30 till 40 procent i värde. Priserna föll mycket mer än så.

Finansbolaget Nyckeln drabbades 1990. Fastighetsbolaget Allhus, som leddes av Leif Nordqvist, hade lånat 700 miljoner kronor av Nyckeln för kontorsfastigheten Elephant & Castle i London. När Nyckeln gått omkull drabbades också Götabanken, och förlusterna uppgick till cirka 3 miljarder kronor.

Skatteregler förändrades samtidigt. Under 1990/91 sänktes avdragsrätten för räntor från 50 till 30 procent.

Prisfallet blev kraftigt. Enligt Wikipedia föll kommersiella fastigheter i Stockholm med 70 till 80 procent, medan fastigheter på landsbygden föll mindre än hälften så mycket. På två år gick nära tusen fastighetsbolag i konkurs.

## Kronan och krispaketen 1992

Under hösten 1992 kom valutan in i krisen. Bank of England lämnade det västeuropeiska valutasamarbetet den 16 september. Italien hade redan devalverat liran den 13 september. Riksbanken höjde då under en kort period marginalräntan till 500 procent för att försvara kronan. Den 20 september presenterades ett krispaket och den 30 september ett till.

Kronan kunde inte försvaras. Den 19 november 1992 släppte Riksbanken den fasta växelkursen och kronan flöt. Riksbanken och Riksgäldskontoret har beräknat att försvaret av kronan kostade 25 miljarder kronor. Andra beräkningar talar om upp till 100 miljarder.

## Vem som betalade för bankerna

Enligt professor Johan Lybeck, som Wikipedia återger, var bankernas kreditförluster mellan 1990 och 1993 sammanlagt 179 miljarder kronor. Skattebetalarna stod för 65 miljarder, främst för förlusterna i Nordbanken och Götabanken. Bankernas ägare fick enligt samma beräkning bära 50 miljarder genom lägre avkastning. Resten fick kunderna hålla i form av sämre sparräntor och högre låneräntor.

Stödet gick via Bankstödsnämnden, i folkmun ibland kallad "bankakuten". Totalt uppgick det till 64 miljarder kronor.

Nordbanken, numera Nordea, köptes i sin helhet av staten för att banken inte skulle kollapsa. Staten lade in cirka 65 miljarder kronor, och kostnaden för skattebetalarna uppskattas till cirka 35 miljarder. Därefter köpte Nordbanken den konkursmässiga Götabanken. I en nyemission på 5,2 miljarder kronor tecknade staten 4,2 miljarder, och statens ägarandel steg från 70 till 77 procent.

Första Sparbanken fick en statlig borgen på 4,2 miljarder kronor till sparbanksstiftelsen. 70 procent av stiftelsens aktier ställdes som säkerhet. Banken gick senare samman med Sparbanken Sverige.

Av storbankerna klarade sig bara SEB och Handelsbanken utan statliga kapitalinjektioner. Båda hämtade ändå nytt kapital från sina ägare hösten 1993. SEB tog in 5,3 miljarder kronor och Handelsbanken 2,6 miljarder. När krisen var som värst föll börskurserna för bankerna med 85 till 95 procent.

## Hur krisen slutade

Marginalräntan ersattes av reporäntan 1994, och krisen anses ha varit över det året. Bankernas utlåning minskade under krisen, och det dröjde till 1998 innan den totala bankutlåningen var tillbaka på 1992 års nivå. Svensk ekonomi krympte tre år i följd, 1990 till 1993, något som enligt Wikipedia inte har hänt under någon period sedan andra världskriget.

## Vanliga frågor om bankkrisen på 1990-talet

**Varför blev fastighetskrisen en bankkris?** Fastighetslånen fanns i bankerna och i finansbolagen. När låntagarna inte kunde betala tillbaka förlorade långivarna pengar. Bankerna lånade ut till finansbolag, som lånade vidare till fastighetsbolag, så en förlust i ett led drabbade nästa. Nyckeln och Götabanken visar hur förlusten spreds.

**När var bankkrisen över?** Enligt Wikipedia kan krisen sägas vara över 1994. Det tog dock längre tid för bankernas utlåning att återhämta sig.

**Vem betalade för bankstödet?** Skattebetalarna. Enligt professor Johan Lybeck stod de för 65 miljarder av bankernas kreditförluster, och stödet via Bankstödsnämnden uppgick till 64 miljarder kronor.

Vill du veta hur staten agerar i en bankkris i dag? Läs vår artikel om [Riksgäldens roll vid bankkris](https://capinordicbank.se/artiklar/riksgaldens-roll-vid-bankkris).

Källa: Wikipedia, artikeln [Finanskrisen i Sverige 1990–1994](https://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskrisen_i_Sverige_1990%E2%80%931994).